Surfar runt på bloggar och får andras lyckliga liv upptryckta i ansiktet. En älskvärd smärta sprider sig i magen och ännu en gång lurar jag mig själv. Om jag bara vore lite mer som någon annan skulle mitt liv vara bra. Underligt att jag kan vara så sablans lättlurad och dum.
Det är ju inte mig det är fel på.
Undrar hur lång tid det ska ta för den polletten att trilla ner?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar